With a huge influence at Fords early production and the WW1
Carl Edvard Johansson , also known as MeasureJohansson, born March 15, 1864 in Oppboga Bruk, Västmanland, Örebro County, died September 30, 1943 in Eskilstuna,
For some time now, I have been collecting mainly sculptures by Carl Johan Eldh, and during my search I came across a bust in England that was only described as “A gentleman” at the time of sale. After a little research, it turned out that the sculpture depicts none other than the inventor Carl Edvard Johansson – one of Sweden’s and the world’s most significant innovators in precision measurement technology.
The sculpture is in bronze , approximately 50 cm high and 38 cm wide , and bears the signature CJ Eldh and the foundry mark H. Bergman FUD, Stockholm . Weight 24.7 kilos
I bought it in England. There they didn’t know much about the origin and who it represented as they described Johanssom as a ”Norwegian gentleman”
This bust is now for sale if I get a good offer. It should be able to adorn several entrances in companies that base their business on Carl Edvard Johansson’s inventions in measurement technology. It’s nice to have roots.
After comparing with archive images, I found that the Technical Museum in Stockholm has an exact plaster copy of the same work, donated to the museum back in 1944. It has suffered some damage to the plaster from the ravages of time and you can see clear white spots on the statue and also some chips in the corners.
Carl Edvard Johansson was a strange man.
The Technical Museum writes:
Carl Edvard Johansson – The Measure Theorem
Carl Edvard Johansson’s name is not very well known and his invention was a set of steel pieces, which doesn’t sound that remarkable. But the truth is that these steel pieces created modern industry and made mass production possible.
Carl Edvard Johansson was born in 1864 in Västmanland. As a boy he worked a lot in his father’s carpentry workshop, making rolling pins and matchboxes that he sold to the neighbors. He enjoyed measuring and creating, and when he was thirteen he built a steam engine and made some attempts to construct a motor-driven ”horseless carriage”.
In 1884 he began studying at Eskilstuna Technical School, while working in a mechanical workshop. A few years later he was assigned to Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori in Eskilstuna, where he eventually became an inspector. His task was to check various measuring tools used in weapon manufacturing.
The combination measurement set
Produktion av vapen krävde både noggrannhet och precision. Det var dåtidens första serietillverkning, vilket betydde att vapens olika delar skulle ha samma mått. Samma sorts delar skulle lätt kunna bytas ut mot varandra. En pipa skulle till exempel passa till alla gevär av samma sort. På fabriken använde man olika sorts måttverktyg som C.E. Johansson ansåg vara opålitliga. Varje produkt hade ofta sina egna måttverktyg som inte kunde användas till någonting annat. Måtten passade dessutom inte ihop, om någonting krävde ett större eller ett mindre mått fick man tillverka nya.
C. E. Johansson insåg att man behövde standardmått. Han ville ta fram en sats passbitar som kunde kombineras med varandra på olika sätt för att kunna ge alla mått som behövdes vid industriell tillverkning. Mått-Johansson konstruerade kombinationsmåttsatsen – först 102, sedan 46 bitar stål som blev världsberömda. Det handlade om väldigt speciella stålbitar. De var släta, slätare än glas. Om man höll ihop två bitar smälte de nästan samman och gick inte att dra isär. Istället skulle de pressas isär, som när man gnider handflatorna mot varandra. Stålbitarna kunde bilda en stav som man kunde plocka upp och hålla utan att den föll sönder. För att tillverka stålbitarna hade C.E. Johansson byggt om sin frus symaskin och satte dit en roterande slipskiva. Metallbitarna fick ett varmt kemikaliebad för att göra stålet stabilt. Det fanns också en speciell mätapparat som han inte visade för någon. Vi vet fortfarande inte hur han lyckades ge sina stålbitar så pass exakta mått. C. E. Johansson sa att han kunde klyva ett hårstrå i två hundra delar och mäta det med sin kombinationsmåttsats.
1897 tillverkades den första måttsatsen. Men då var det få som förstod uppfinningens betydelse. C. E. Johansson fick kämpa innan han till slut tog svenskt patent på måttsatsen 1904. Två år tidigare tog han patent i England och 1903 fick hans uppfinning en silvermedalj på en utställning i Paris.
Framgångar och motgångar
Företaget C.E. Johansson AB öppnade sin första verkstad i Eskilstuna 1909. Efter några år blev den lilla verkstaden ett miljonbolag som även fanns i USA. ”Svensk kvalitet” blev ett begrepp i USA tack vare C.E. Johansson. Han kallades för ”världens noggrannaste man”. Trots framgångarna drabbades C. E. Johanssons företag av ekonomiska problem. 1923 flyttade han till USA och anställdes av bilkungen Henry Ford som tog över tillverkningen av kombinationsmåttsatsen. När Mått-Johansson var 72 år gammal tyckte han att det var dags att dra sig tillbaka. Han återvände till Sverige 1936 och avled i Eskilstuna 1943. Hösten 1943 hade Tekniska Museet en minnesutställning om C.E. Johansson.
Text och research: Alexandra Selivanova
Källor
Eklund, Torbjörn. ”Carl Edvard Johansson – måttens mästare: en lantbrukarson från Götlunda”. Årsbok Hembygdsföreningen Arboga minne 1996.
Jansson, John. Underbara uppfinnarbragder: vad stora svenskar har uträttat. Stockholm, 1948.
Isaksson, Börje. Svenska snilleblixtar 2. Stockholm, 1994.
Karlsson, Petter. Svenska Uppfinnare. Stockholm, 2003.
Törnebohm, Hilding. ”C.E. Johansson, måttens mästare”. Dædalus 1944. Stockholm, 1944.
PRV skriver
Carl Edvard Johansson – Måttsatsen
Carl Edvard ”Mått-Johansson” Johansson, var ingenjör och uppfinnare inom verkstadsteknisk utrustning.
(1864-1943). Tjugotre år gammal blev han praktikant vid gevärsfaktoriet i Eskilstuna där han snart avancerade till besiktningsrustmästare.
Varje gång en ny produkt skulle börja tillverkas, måste ett stort antal nya passbitar framställas, vilket var både dyrt och tidskrävande. Johansson insåg att metoderna för precisionsmätning behövde utvecklas och 1899 sålde ”Mått-Johansson” sin första måttsats. Genom att kombinera 102 metallbitar på olika sätt kunde 20 000 olika mått fastställas med en hundradels millimeters noggrannhet. Med måtten kunde man med mycket stor precision ställa in maskiner som tillverkade olika typer av komponenter.
Företag i en rad olika branscher började använda Johanssons måttsatser. Nu kunde för första gången olika komponenter enkelt sättas samman, även om de var tillverkade i olika fabriker. USA hade till exempel aldrig kunnat genomföra en så snabb expansion inom rustningsindustrin om inte myndigheterna 1915 hade beslutat att alla leverantörer av krigsmateriel skulle använda ”Jo Blocks”, något som fick avgörande betydelse för den demokratiska sidans seger i första världskriget.
Inget annat företag i världen än CE Johansson AB, grundat i Eskilstuna 1911, kunde vid denna tidpunkt tillverka dessa måttsatser. Företaget är fortfarande mycket framgångsrikt internationellt.
Registrerade skydd
Patentnummer SE17017 från år 1901: Måttsats för precisionsmåttagning
Patentnummer SE27355 från år 1907: Ställbar hållare för stick- och hakmått
Källa
Johnson, Anders: Entreprenören bakom allt, 2002
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12133
https://www.bizstories.se/prylarna/prylen-102-bitar-stalhard-precision
”There are only two people I take off my hat to. One is the president of the United States and the other is Mr. Johansson from Sweden”. (Henry M Leland – founder of Cadillac Cadillac).
Skapade måttsatsen som var förutsättningen för det löpande bandet. Henry Ford – världens främste industriman – hävdade att den forne smeden från Arboga var den viktigaste medarbetare han någonsin haft.
Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Edvard_Johansson
Kombinationsmåttsatsen kostade då ungefär lika mycket som en medelstor bil. Johansson hade ett väldigt gott anseende i USA. Somliga säger att det var han som vann det första världskriget genom att USA kunde producera så bra vapen och fordon med hjälp av Johanssons måttsats.
Carl Edvard Johansson also invented the caliper and the bicycle chain . One of his many appointments and awards was that he was appointed a member of the IVA – Royal Swedish Academy of Engineering Sciences in 1919. In 1936 he returned to Sweden again and to Eskilstuna due to his advanced age, 72 years old. Throughout his life he made a total of 22 trips across the Atlantic. In 1946 he was posthumously awarded the IVA’s Great Gold Medal ”for contributions to technical development. Mått-Johan was a great man of great dimensions.
Elastocon has also written a bit about fitting pieces
They have also written about another of Johansson’s designs.
https://www.elastocon.se/sv/mer-info/om-kalibrering/mikrokatorn-ett-doende-masterverk
More pictures of my beautiful bronze bust. It is truly an ornament that should end up in the entrance hall of Hexagon or somewhere else that carries on the legacy of Johansson. Or maybe the Technical Museum in Stockholm or why not Malmö?
That steely gaze is not something to joke about.
Herman Bergman’s foundry was the main foundry for Carl Johan Eldh’s sculptures. It is still active in Stockholm.
In a period setting on an old dresser from my grandfather. A bit big though. Should be in a museum or within a precision measurement company such as Elastocon, Sandvik, Hexagon or SKF etc. that has its roots in this man’s inventions
I thought I would post the bids that come in here. Bidding starts at 20,000 SEK. Buyer is responsible for shipping.
Bid via email, to
wip1950@gmail.com