Carl Edvard Johansson, även känd som Mått-Johansson, född 15 mars 1864 i Oppboga Bruk, Västmanland, Örebro län, död 30 september 1943 i Eskilstuna,
Jag samlar sedan en tid främst på skulpturer av Carl Johan Eldh, och under mitt sökande fick jag syn på en byst i England som vid försäljningen endast beskrevs som “A gentleman”. Efter lite efterforskningar visade det sig att skulpturen föreställer ingen mindre än uppfinnaren Carl Edvard Johansson – en av Sveriges och världens mest betydelsefulla innovatörer inom precisionsmätteknik.
Skulpturen är i brons, cirka 50 cm hög och 38 cm bred, och bär signaturen C. J. Eldh samt gjutarmärkningen H. Bergman FUD, Stockholm. Denna byst är nu till salu om jag får ett bra bud. Den bör kunna pryda ett flertal entrér i företag som grundar sin verksamhet på Carl Edvard Johansson uppfinningar inom mätteknik. Det är fint med rötter.
Efter jämförelse med arkivbilder fann jag att Tekniska museet i Stockholm har en exakt gipskopia av samma verk, donerad till museet redan 1944. Den har fått lite skador i gipsen av tidens tand och man ser klara vita fläckar på statyn och även lite nagg i hörnen.
Carl Edvard Johansson var en märklig man.
Tekniska Museet skriver :
Carl Edvard Johansson – Måttsatsen
Carl Edvard Johanssons namn är inte så känt och hans uppfinning var en sats stålbitar, vilket inte låter så märkvärdigt. Men sanningen är att dessa stålbitar skapade modern industri och gjorde massproduktion möjlig.
Carl Edvard Johanssons föddes 1864 i Västmanland. Som pojke arbetade han mycket i sin pappas snickarverkstad och gjorde brödkavlar och tändsticksburkar som han sålde till grannarna. Han tyckte om att mäta och skapa, när han var tretton år byggde han en ångmaskin och gjorde några försök att konstruera en motordriven ”hästlös vagn”.
1884 började han studera vid Eskilstuna Tekniska Skola, samtidigt som han arbetade på en mekanisk verkstad. Några år senare fick han börja på Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori i Eskilstuna, där han så småningom blev besiktningsmästare. Hans uppgift var att kontrollera olika mätverktyg som användes vid vapentillverkning.
Kombinationsmåttsatsen
Produktion av vapen krävde både noggrannhet och precision. Det var dåtidens första serietillverkning, vilket betydde att vapens olika delar skulle ha samma mått. Samma sorts delar skulle lätt kunna bytas ut mot varandra. En pipa skulle till exempel passa till alla gevär av samma sort. På fabriken använde man olika sorts måttverktyg som C.E. Johansson ansåg vara opålitliga. Varje produkt hade ofta sina egna måttverktyg som inte kunde användas till någonting annat. Måtten passade dessutom inte ihop, om någonting krävde ett större eller ett mindre mått fick man tillverka nya.
C. E. Johansson insåg att man behövde standardmått. Han ville ta fram en sats passbitar som kunde kombineras med varandra på olika sätt för att kunna ge alla mått som behövdes vid industriell tillverkning. Mått-Johansson konstruerade kombinationsmåttsatsen – först 102, sedan 46 bitar stål som blev världsberömda. Det handlade om väldigt speciella stålbitar. De var släta, slätare än glas. Om man höll ihop två bitar smälte de nästan samman och gick inte att dra isär. Istället skulle de pressas isär, som när man gnider handflatorna mot varandra. Stålbitarna kunde bilda en stav som man kunde plocka upp och hålla utan att den föll sönder. För att tillverka stålbitarna hade C.E. Johansson byggt om sin frus symaskin och satte dit en roterande slipskiva. Metallbitarna fick ett varmt kemikaliebad för att göra stålet stabilt. Det fanns också en speciell mätapparat som han inte visade för någon. Vi vet fortfarande inte hur han lyckades ge sina stålbitar så pass exakta mått. C. E. Johansson sa att han kunde klyva ett hårstrå i två hundra delar och mäta det med sin kombinationsmåttsats.
1897 tillverkades den första måttsatsen. Men då var det få som förstod uppfinningens betydelse. C. E. Johansson fick kämpa innan han till slut tog svenskt patent på måttsatsen 1904. Två år tidigare tog han patent i England och 1903 fick hans uppfinning en silvermedalj på en utställning i Paris.
Framgångar och motgångar
Företaget C.E. Johansson AB öppnade sin första verkstad i Eskilstuna 1909. Efter några år blev den lilla verkstaden ett miljonbolag som även fanns i USA. ”Svensk kvalitet” blev ett begrepp i USA tack vare C.E. Johansson. Han kallades för ”världens noggrannaste man”. Trots framgångarna drabbades C. E. Johanssons företag av ekonomiska problem. 1923 flyttade han till USA och anställdes av bilkungen Henry Ford som tog över tillverkningen av kombinationsmåttsatsen. När Mått-Johansson var 72 år gammal tyckte han att det var dags att dra sig tillbaka. Han återvände till Sverige 1936 och avled i Eskilstuna 1943. Hösten 1943 hade Tekniska Museet en minnesutställning om C.E. Johansson.
Text och research: Alexandra Selivanova
Källor
Eklund, Torbjörn. ”Carl Edvard Johansson – måttens mästare: en lantbrukarson från Götlunda”. Årsbok Hembygdsföreningen Arboga minne 1996.
Jansson, John. Underbara uppfinnarbragder: vad stora svenskar har uträttat. Stockholm, 1948.
Isaksson, Börje. Svenska snilleblixtar 2. Stockholm, 1994.
Karlsson, Petter. Svenska Uppfinnare. Stockholm, 2003.
Törnebohm, Hilding. ”C.E. Johansson, måttens mästare”. Dædalus 1944. Stockholm, 1944.
PRV skriver
Carl Edvard Johansson – Måttsatsen
Carl Edvard ”Mått-Johansson” Johansson, var ingenjör och uppfinnare inom verkstadsteknisk utrustning.
(1864-1943). Tjugotre år gammal blev han praktikant vid gevärsfaktoriet i Eskilstuna där han snart avancerade till besiktningsrustmästare.
Varje gång en ny produkt skulle börja tillverkas, måste ett stort antal nya passbitar framställas, vilket var både dyrt och tidskrävande. Johansson insåg att metoderna för precisionsmätning behövde utvecklas och 1899 sålde ”Mått-Johansson” sin första måttsats. Genom att kombinera 102 metallbitar på olika sätt kunde 20 000 olika mått fastställas med en hundradels millimeters noggrannhet. Med måtten kunde man med mycket stor precision ställa in maskiner som tillverkade olika typer av komponenter.
Företag i en rad olika branscher började använda Johanssons måttsatser. Nu kunde för första gången olika komponenter enkelt sättas samman, även om de var tillverkade i olika fabriker. USA hade till exempel aldrig kunnat genomföra en så snabb expansion inom rustningsindustrin om inte myndigheterna 1915 hade beslutat att alla leverantörer av krigsmateriel skulle använda ”Jo Blocks”, något som fick avgörande betydelse för den demokratiska sidans seger i första världskriget.
Inget annat företag i världen än CE Johansson AB, grundat i Eskilstuna 1911, kunde vid denna tidpunkt tillverka dessa måttsatser. Företaget är fortfarande mycket framgångsrikt internationellt.
Registrerade skydd
Patentnummer SE17017 från år 1901: Måttsats för precisionsmåttagning
Patentnummer SE27355 från år 1907: Ställbar hållare för stick- och hakmått
Källa
Johnson, Anders: Entreprenören bakom allt, 2002
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12133
”There are only two people I take off my hat to. One is the president of the United States and the other is Mr. Johansson from Sweden”. (Henry M Leland –grundare av bilmärket Cadillac).
Skapade måttsatsen som var förutsättningen för det löpande bandet. Henry Ford – världens främste industriman – hävdade att den forne smeden från Arboga var den viktigaste medarbetare han någonsin haft.
Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Edvard_Johansson
Kombinationsmåttsatsen kostade då ungefär lika mycket som en medelstor bil. Johansson hade ett väldigt gott anseende i USA. Somliga säger att det var han som vann det första världskriget genom att USA kunde producera så bra vapen och fordon med hjälp av Johanssons måttsats.
Carl Edvard Johansson uppfann även skjutmåttet och cykelkedjan. En av alla hans utnämningar och priser var att han blev utnämnd till ledamot av IVA – Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien år 1919. 1936 återvände han till Sverige igen och till Eskilstuna pga. av sin höga ålder, 72 år gammal. Under hela sitt liv gjorde han totalt 22 resor över Atlanten. År 1946 tilldelades han postumt IVA:s Stora Guldmedalj ”för insatser till teknisk utveckling. Mått-Johan var en stor man av stora mått.
Elastocon har också skrivit lite om passbitar
De har också skrivit om en annan av Johansson konstruktioner.
https://www.elastocon.se/sv/mer-info/om-kalibrering/mikrokatorn-ett-doende-masterverk.